Från pennor till fadderbarn

   I början på 2000-talet blev jag övertalad av en jobbarkompis att börja blogga. Jag förstod inte alls vad jag skulle med en blogg till. Men jag fastnade snabbt i bloggvärlden som både gav mig utlopp för mitt skrivarbehov och gav mig många nya vänner. En del har jag fortfarande kvar fast vi aldrig har träffats IRL. Men ett fåtal har jag mött vid några tillfällen och jag har alltid tycket att det var givande. En av de mest utvecklade bloggvänskaperna är med Liv och via henne fick jag syn på info om en penninsamling i början på 2015.

   Jag blev eld och lågor. Vilket tillfälle att kunna bidra och veta att allt kommer fram, Så jag skickade pennor till Karolina och där startade både en vänskap och ett engagemang för mig. Eftersom jag älskar att sticka satte jag igång att sticka tröjan vars enkla mönster finns här i bloggen. Jag började med restgarner och nystan som jag köpt utan att de var till något särskilt projekt. Nu blev de till ett mycket speciellt projekt. Här nedan syns min första leverans av tröjor.

   De senaste två åren har det inte blivit jättemycket stickat av olika skäl. Men i augusti i år firar jag och en vän tvåårsjubileum som faddermammor till två fina killar. som är tvillingar. Då vi båda är sjukpensionärer valde vi att gå ihop för att kunna hjälpa till med en summa varje månad. Utöver det har vi skickat ner paket som gått till hela byn men med några få plagg och saker märkta för tvillingarna. Det är en speciell känsla att skapa något här hemma och senare få kort som Kersti tagit när hon varit nere i byn där killarna har på sig "mina" tröjor.

   När jag känner att jag skulle vilja göra mer än min kapacitet och ekonomi klarar av så har jag skapat evenemang på Facebook där jag bjuder in människor att bidra med det de kan. Den senaste insamlingen blev sammanlagt 20 nya par skor till barn i byn att ha när de går i skolan. De skorna kommer sedan ärvas och användas tills de inte längre håller ihop.

   Ta chansen att få vara med och bidra med pennor, suddgummi, stickat, pengar mm. Det är en förmån att få vara med på ett hörn i det här väloljade maskineriet. Att dessutom veta att varje sudd, tröja, socka, krona går direkt till byn utan att något försvinner på vägen eller i administrationsavgift är unikt. Hjälp Kersti, Börje och Jackson m fl att hjälpa människorna i byn. De tar så väl tillvara all hjälp till självhjälp som de får. Jag ser fram emot nya projekt att bidra till. Tillsammans kan vi göra skillnad <3

//Gisela